Whoa. Dagens dubbelpass är avklarade och jag är mer eller mindre död. Tänkte mig en kort uppdatering innan jag slocknar :o)
Mitt huvud kändes helt ur form idag. Det var ett antal veckor sedan jag senast körde ett BodyPump-pass, har inte haft en fast klass på hela sommaren och nu ska man in i det igen. För att toppa detta tar jag nu över ett pass efter en vansinnigt duktig instruktör (som har varit en av mina största inspirationskällor) och som har ett rejält gäng trogna deltagare varje måndag..... Feel the pressure, ungefär. Måste säga att jag känner mig otroligt liten där jag skuttar in med min ettåriga erfarenhet av programmet och ska göra måndagar 17.30 till min grej.
Passet gick säkert bra. Det som gnager lite är den här "ny-på jobbet"-känslan.
Jag har själv varit (och är när tiden räcker till) deltagare på ett oändligt antal pass. Och jag väljer pass efter instruktör av den enkla anledningen att för att jag ska vara nöjd med mitt träningspass vill jag ge allt jag har. Så eftersom det bor en liten latmask även här(!!) behöver jag någon som kan sparka mig i baken tills jag har tagit mig igenom träningen. Därmed inte sagt att den instruktör som får mig att bli nöjd med min prestation är ett universalverktyg - olika individer gillar olika typer av instruktörer, och tur är väl det eftersom vi alla är unika :)
Men att då, som idag, ta över en hel grupp av deltagare som är formad av någon annan gör jobbet extra tufft. Även om den här instruktören har inspirerat mig massvis är vi ändå väldigt olika, både i vårt sätt att instruera och som personer. Det vill säga: jag är inte vad deltagarna förväntar sig. Ingen värdering lagd i det: det kan vara bättre eller sämre, spelar ingen roll. Det är bara annorlunda.
Det kommer ta tid att komma in i det här. Gruppen kommer antagligen omformas något. Jag kommer lära känna deltagarna och de kommer lära känna mig. Sen någon måndag inom en inte alltför avlägsen framtid kommer den där kickass-klassen när allt bara klaffar.... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar